Kontantinsats
Kontantinsatsen är den del av bostadspriset du inte får låna med bostaden som säkerhet. Sedan 1 april 2026 är den minst 10 procent av priset — tidigare 15. På en bostad för tre miljoner sjönk kravet därmed från 450 000 kr till 300 000 kr.
Så mycket måste du ha
Bolånetaket i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter säger att bolånet får uppgå till högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Resten är kontantinsatsen.
| Bostadens pris | Högsta bolån (90 %) | Kontantinsats (10 %) |
|---|---|---|
| 1 500 000 kr | 1 350 000 kr | 150 000 kr |
| 2 500 000 kr | 2 250 000 kr | 250 000 kr |
| 3 500 000 kr | 3 150 000 kr | 350 000 kr |
| 5 000 000 kr | 4 500 000 kr | 500 000 kr |
Det är marknadsvärdet som gäller, i praktiken det pris du betalar. Budar du över utgångspriset stiger kontantinsatsen med samma belopp — banken räknar på slutpriset, inte på vad bostaden var utannonserad för.
Enskilda banker kan kräva mer
Lagen sätter ett tak för hur mycket banken får låna ut, inte ett golv för hur mycket den måste. Flera banker håller sig under taket och lånar ut 80–85 procent, särskilt vid nyproduktion, fritidshus eller om din ekonomi är tunn. Fråga efter bankens faktiska gräns, inte efter lagens.
Kostnader utöver kontantinsatsen
Kontantinsatsen är inte allt du behöver ha kontant. Räkna också med:
- Handpenning — normalt 10 procent, betalas vid kontraktsskrivning några veckor före tillträdet. Den ingår i kontantinsatsen, men den ska finnas tillgänglig tidigare.
- Pantbrev vid villaköp — stämpelskatt på 2 procent av det nya pantbrevsbeloppet plus 375 kr i avgift. Finns pantbrev sedan tidigare övertas de utan kostnad.
- Lagfart vid villaköp — 1,5 procent av köpeskillingen plus 825 kr.
- Överlåtelseavgift vid bostadsrätt — några tusen kronor, betalas ofta av köparen.
- Flytt, besiktning och det första du måste köpa när du väl bor där.
På en villa för 3 000 000 kr utan befintliga pantbrev landar lagfart och pantbrev tillsammans på drygt 100 000 kr. Det är pengar som ska finnas utöver de 300 000 i kontantinsats.
Går det att låna till kontantinsatsen?
Ja, det är fullt lagligt. Men det är sällan en bra idé, och det finns tre skäl.
Räntan är mycket högre. Ett bolån ligger på några procent eftersom bostaden är säkerhet. Ett privatlån utan säkerhet ligger typiskt på 6–15 procent. Att låna 300 000 kr till kontantinsats kan kosta 20 000–40 000 kr per år bara i ränta.
Det hjälper inte igenom ansökan. Banken ser privatlånet i kreditupplysningen och räknar in hela månadsbetalningen i sin kalkyl över vad du har kvar att leva på. Ett lånat kontantinsats gör alltså din ansökan sämre, inte bättre. Många upptäcker det först när bolånet nekas trots att pengarna fanns på kontot.
Du saknar buffert när priserna faller. Har du lånat hela beloppet är din faktiska insats noll. Sjunker bostadens värde 10 procent står du med en skuld som överstiger vad bostaden är värd, och kan varken sälja eller lägga om lånet.
Räkna igenom vad kombinationen faktiskt kostar i vår KALP-kalkyl innan du bestämmer dig. Ser det tight ut där kommer banken till samma slutsats.
När det ändå kan vara försvarbart
Om du har pengarna men de är låsta — en fond som säljs om två månader, en bostad som är såld men inte tillträdd — kan ett kortare lån överbrygga glappet. Det är en annan sak än att låna för att man inte har sparat. Fråga i så fall efter ett överbryggningslån, som är byggt för just det och är billigare än ett privatlån.
Hjälp från föräldrar
Det vanligaste sättet att lösa kontantinsatsen är familjen. Det finns tre former, och de har olika konsekvenser:
- Gåva. Enklast. Gåvoskatt finns inte i Sverige. Skriv ändå ett gåvobrev — utan det kan pengarna räknas som förskott på arv och dras av från arvslotten senare.
- Lån inom familjen. Skriv ett skuldebrev med belopp, ränta och återbetalning. Banken vill se det, och räknar in återbetalningen i sin kalkyl. Vi har en gratis mall.
- Borgen. Föräldern går i borgen för lånet i stället för att låna ut pengar. Bankerna är restriktiva i dag, och den som går i borgen tar en verklig risk: borgensåtagandet gäller tills lånet är återbetalat eller banken skriver av det.
Har föräldrarna en belånad bostad med utrymme kan de också ta ett eget lån mot den och ge pengarna vidare. Räntan blir låg, men risken flyttar till deras bostad — och det bör alla inblandade förstå innan papperen skrivs på.
Att spara ihop den
För de flesta är sparande det enda realistiska sättet. Två saker avgör:
Tidshorisonten styr sparformen. Ska pengarna användas inom två år hör de hemma på ett sparkonto med insättningsgaranti, inte i fonder. En nedgång på 20 procent året innan du ska köpa skjuter köpet flera år framåt.
Beloppet är rörligt mål. Stiger bostadspriserna stiger kontantinsatsen med dem. Sparar du mot 10 procent av dagens priser i fem år riskerar du att ligga efter hela vägen.
Kontantinsats vid bilköp
Vid billån finns inget lagstadgat krav, men de flesta långivare vill se 20 procent. Skälet är ett annat än vid bostadsköp: en bil sjunker i värde, snabbast de första åren. Utan kontantinsats är skulden större än bilens värde nästan direkt, och då sitter du med en restskuld om bilen säljs eller blir stulen. Mer om det på vår sida om billån.
Räkna innan du budar
Ta reda på tre saker innan du går på visning: hur stor kontantinsats bostaden kräver, vilket amorteringskrav belåningsgraden ger, och om månadsbetalningen ryms i din ekonomi med en ränta ett par procentenheter över dagens.
De två första räknar du ut i belåningsgradsräknaren, den tredje i KALP-kalkylen. Båda följer gällande regelverk och Konsumentverkets referensvärden för 2026.